Tanken har skridit till verkan i form av uppstartandet till en fixtur. Fixturen är det som gör ramen till en ram och inte till en fussili. Det är den som håller rören på plats under svetsningen så att de inte vrider sig vid upphettningen. Egentligen så har jag ju ingenting av det som behövs, jo jag köpte en svets faktiskt. En minisvets som åkte ut på blocket så fort jag hade tänt den. Helt värdelös. Men det är ett senare problem, (att skaffa en ny bättre alltså). Nu till ämnet:
Sökte omkring lite på nätet och fann den här ritningen, vilket gjorde att sökandet efter material påbörjades. Komplett omöjligt tycktes det vara att hitta aluminiumprofiler som är vettiga OCH som går att köpa som privatperson i överhuvud taget. Men das deutsche sehr gut teknik räddade mig och erbjöd precis det som jag var ute efter, billigt och bra i färdigkapade längder. Kan starkt rekommenderas, snabba leveranser var det också. motedis.se
När delarna väl var på plats så var det bara att skuva ihop. Det saknas vissa koniska delar som ska hålla fast rören centrerat. Dessa måste jag nog tillverka själv, och till detta behövs en svarv. En gammal Torshälla hade suttit som handsken. Ännu ett problem att lösa. Till nästa inlägg kanske. Håll tillgodo
onsdag 25 juni 2014
söndag 22 juni 2014
Grand old world
Jag lånade en bok en gång som handlade om en man som en dag och utan förkunskaper bestämde sig för att bygga en liten segelbåt och segla tvärs över atlanten. Det handlar nog inte om att lyckas eller misslyckas utan snarare om att ge sig hän. Att ge sig hän med hull och hår och plocka fram den där barnsliga ivern att få pyssla med det man gillar mest. Det här är en av de saker jag gillar, eller i alla fall har fått för mig att jag kommer att gilla väldigt mycket. Tanken på att tillverka en egen cykelram "grand old world"-style, i stål. Så som det gjordes förr när cyklar var något vackert och avslappnande att titta på, med smala rör och raka linjer. Tanken på det har initierat den här skriften som kommer att fungera som en öppen dagbok om en man som en dag bestämde sig för att bygga en cykelram och som drömde om att cykla långt på den. Han med båten gav sig ju hän och till slut så stod han där, på en karibisk strand med sin egentillverkade båt guppandes i det turkosa vattnet. Håll tillgodo; betänksamhet, utsvävningar och långsamhet utlovas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)